Mitt konstnärskap vilar i mötet mellan motsatser – mellan glas och lera, mellan det flyktiga och det fasta, mellan eld och jord. Två material med olika temperament, men med samma ursprung i de fyra elementen: jord, vatten, luft och eld.

Glaset är för mig luften – ljusbärande, skört och i ständig rörelse. Att arbeta med glas är som att dansa med elden; ett intensivt samspel där hetta, rytm och total närvaro formar ögonblicket.

Leran är dess motpol – jorden, stilla och förankrad. I den finns tystnaden, tiden och handens minne.

Mellan dessa världar uppstår ett samtal. I mötet mellan det fasta och det förgängliga söker jag en balanspunkt – en plats där material, minnen och process vävs samman och något nytt kan ta form.

Efter mer än tre decennier med glaset som mitt huvudsakliga uttryck har jag återvänt till leran, det första material jag mötte som ung. I denna återkomst sluts en cirkel, men också en ny riktning öppnas – en fortsättning där erfarenhet och ursprung speglar varandra.

Här, i gränslandet mellan luft och jord, söker jag det ögonblick då materialen börjar tala. När ljuset bryts i glaset, när handen formar leran – då uppstår den stilla dialog som mitt arbete handlar om.